Hur skapas förändring?

Har du någon gång funderat på varför du är där du är idag, eller bakgrunden till varför du tänker och agerar som du gör?

Jag tror att vi både kan programmera oss själva genom medvetna val och vanor, samt genom att återkommande påminna oss om det som är positivt och hur vi har kommit hit. För oavsett vad du som läser detta inlägg tycker, tillhör du, både idag och historiskt sett, mest troligt den mest lyckligt lottade 1%:en av mänskligheten.

För nästan tio år sedan lyssnade jag på en föreläsning med Niklas Delmar, som jag idag ser som en vän jag önskar att jag träffade eller hade kontakt med oftare. Han introducerade ett begrepp som har funnits med mig sedan dess. Det var “Connecting the dots”, från ett tal på Stanford av Steve Jobs.

Connecting the dots har gång på gång fått mig att reflektera och känna tacksamhet för det jag har fått av andra. Det har också gjort mig lycklig över det jag har upplevt och de människor jag har mött genom livet. Samtidigt inser jag att man aldrig i förväg kan veta vad eller vem som slutligen påverkar mina val, eller lämnar spår i mitt liv. Det ger mig en ännu större nyfikenhet att träffa nya människor, att ha genuina samtal, förutsättningslösa möten, utsätta mig för nya sammanhang och att ge "spontan godhet" till andra.

Spontan godhet som att i vardagen göra något för någon annan utan förväntan eller krav. Att bara ge (och ta emot) utan en förväntad vinning eller motprestation. Att vara snäll, göra en tjänst, ge en gåva, släppa någon före i kön, ge en kram, stå upp för någon annan utan att de ens vet om det, försöka ge trygghet när någon behöver det, ta det spontana samtalet på tåget osv.

Det vill säga att göra något helt utan tanken om en transaktion, utan istället som en gåva eller ett försök att få någon att känna sig sedd, hörd, respekterad och kanske till och med inkluderad som en del av ett sammanhang eller en lösning. Det är fyra mellanmänskliga behov vi alla har och som vi behöver känna för att lättare själva ta steget att göra en förändring. Något som Niklas tillsammans med Lennart, Pia, Jan, Charlie, Cathrin, Johan och alla kursdeltagarna tydliggjorde för mig under föreläsningarna jag gick på för tio år sedan.

Lyckliga människor har lättare att prestera bättre och se lösningar

Jag vill med det här inte påstå att jag är varken godare eller snällare än någon annan. Jag tillämpar faktiskt “spontan godhet” minst lika mycket för min egen skull som för andras. Det är ett sätt att vara snäll även mot mig själv och öka min egen lyckokänsla.

Forskning menar att snällhet ger “givaren” en större och mer bestående lyckokänsla än den som tar emot. Något som Bob Hansson bland annat skriver om i sin bok Snällast vinner.

Jag har hittills lyssnat på boken tre gånger bara under januari 2025 (JA, jag har viss hyperaktivitet som jag jobbar med…). Samtidigt har jag dagligen, med något undantag, genomfört mina 30 + 30 minuter av “jordning” genom arbete i trädgårdsodlingen. En rutin jag har skapat av flera anledningar, men framförallt för att vara snäll mot mig själv och nå mitt femte mål:

“Jag lever ett friskt liv där jag är fysiskt aktiv varje dag.”

Steve Jobs sa följande i den första av tre historier under sitt tal:

“Believing that the dots will connect down the road will give you the confidence to follow your heart. Even when it leads you off the well-worn path, and that will make all the difference.”

Det är ord som har inspirerat mig och som känns lika sanna idag som första gången jag hörde dem. Och jag tror att vi når dit med snällhet.

En lustig reflektion av att skriva detta inlägg är att personen som tydliggjorde behovet av snällhet i organisationer råkar föredra Mac framför PC...